ffflisan

Mitt uppe i min glada stund och underbara tisdag som jag förövrigt trott skulle förbli så, så händer det. Jag får inte vara glad, jag får verkligen inte vara det. Jag får inte må bra, och varför kan man fråga sig? Och tro mig, det gör jag också. Jag blir så sjukt besviken och ledsen när jag ser sådana saker som jag såg för ynka minuten sen. Jag förstår inte hur man kan yttra sig på sätt, att man inte kan tänka på omgivningen och att andra faktiskt kan bli sårade. För det var precis det jag blev just nu.. Men visst, ibland tar jag mig en funderare och tänker är allt detta verkligen värda mig, är det verkligen det? Är ni verkligen sådana som finns där. Sometimes. Men inte på det sättet jag vill ha det. Jag är ledsen och säga detta, men jag är sjukt besviken.. Och nej, nu drar jag inte alla över en kam. Verkligen inte, men så nere som jag känt mig under senaste tiden går fasiken inte att beskriva alltså. Inte haft orken till någpt, inte sett ljuset i det hela. Jag har bara mått piss. Och det är till víss del på grund av er. Och givetvis mig själv också.. Det var bara det!




felicia ♥